Komponentgrupper till MTB

Komponentgrupper till MTB

Vad vore egentligen den moderna mountainbiken utan sin komponentgrupp? Den skulle förvisso ha en ram, en dämpad gaffel och ett par hjul, men dessa delar utgör inte en komplett cykel. En komponentgrupp innehåller såväl bromsar som en drivlina. Drivlinan består av vevparti, kedjeringar, kassett, kedja, reglage och växelförare. Genom att spender mer pengar på din komponentgrupp kan du förbättra din mountainbike på flera sätt: hållbarhet, växling, effektivitet och minskad vikt. Här tittar vi närmare på drivlinan.

Dessa komponenter utgör drivlinan

Vevpartiet är den komponent som pedalerna fästs i och som får dina ben att snurra i cirklar när du trampar på pedalerna. På moderna mountainbikes består vevpartiet av vevarmar, kedjering och den axel som binder samman de bägge vevarmarna. Vevpartiet bestämmer tillsammans med antalet kedjeringar hur många främre växlar en cykel har. Dagens cyklar har en, två eller tre främre växlar. Den senaste trenden är att färre framväxlar anses vara bättre.

Vevarmarnas längd varierar även på mountainbikes, om än inte i samma utsträckning som på racercyklar. På en mountainbike är vevarmarnas längd ganska standardiserade eftersom hastigheten ofta är lägre. Därför sitter ofta 170 mm långa vevarmar på mindre cyklar och 175 mm långa på medelstora och större cyklar. Downhillcyklar har ofta kortare vevarmar med en längd på 165 mm. Bottenfästet är den uppsättning av kullager som vevarmen snurrar på. Bottenfästet är fäst till ramen och finns därför tillgängliga i flera olika utformningar. Det finns ett bottenfäste som passar alla ramar, oavsett ramens utformning.

De bakre kugghjul som är fästa i det bakre hjulet kallas kassetten. Dessa kugghjul avgör hur många bakre växlar en mountainbike har. De flesta moderna MTB-cyklar har vanligtvis mellan 8 och 12 bakre växlar. Kedjan är länken mellan det vevpartiet och kassetten. Utan kedja kommer du inte framåt när du trampar på pedalerna.

Växelförarna är de delar av cykeln som för kedjan mellan kugghjulen. Ofta görs detta genom att en kabel drar dem åt ett håll och att en fjäderspänning i växelföraren för kedjan åt andra hållet. Växelreglagen på styret har till uppgift att sköta växlingen. De är kopplade till växelförarna, vanligtvis genom mekaniska kablar.